Denna sida innehåller förslag på uppgifter att ta rätt av eller att använda som inspiration i ditt arbete med särskilt begåvade elever. Har du funderingar kring hur jag har tänkt eller vad som avses, kontakta mig gärna!
Har du förbättringsförslag, tar jag tacksamt emot dem!

Konstruktion av uppgifterna

Uppgifterna är konstruerade så att de ska kunna fördjupas hur mycket som helst. Det går att fördjupa uppgiften teoretiskt väldigt långt. Jag har också försökt skapa uppgifter som täcker in flera ämnen samtidigt, så de kan visa sina kunskaper i flera ämnen med en uppgift. Elever som arbetar på djupet med en uppgift blir uttröttade snabbare och för de elever som varit hemma på grund av uttråkning är det bra att samla ihop flera ämnen. Det är även så att en särskilt begåvade elev ofta fördjupar sig och utvecklar en uppgift långt mer än andra och deras hjärnor tröttas ut av repetition, därför ska de kunna bli bedömda i flera ämnen i en och samma uppgift. Det finns ingen anledning till att eleven ska behöva visa sina kunskaper om och om igen.

Jag har också försökt skapa uppgifter som ska vara så holistiska som möjligt, för att ge dem möjligheten att få en förståelse för varför de ska lära sig något och därmed skapa ett behov av att förstå, sedan kan de fördjupa den teoretiska förståelsen. Flera särskilt begåvade elever beskriver ett behov av att först förstå varför, dvs. vad hela ämnet syftar till och vad som är mening med det. De beskriver också att de vill förstå hur denna uppgift hänger ihop med andra kurser, samhället och världen, därav ett annat behov av att täcka in många ämnen i en uppgift.

I Mona Liljedahls bok Särskilt begåvade elever- Pedagogens utmaning och möjlighet beskriver hon eleven Emil som vill tillämpa Simon Sineks Gyllene cirkel varför→hur→vad. Varför var att förstå helheten, i hur får eleverna arbeta med sina olika intressen, sina olikheter och sin kreativitet. Hur handlar om att arbeta vidare med varför på olika sätt som passar de olika eleverna. Vad är hur uppgiften presenteras, att man kan se den utifrån olika aspekter och att det finns olika lösningar på den. Detta förstår jag som att det är viktigt att det finns uppgifter som har ett djup, med möjlighet till många olika lösningar, beroende på elevens förkunskaper och intressen.

Hur du arbetar med uppgifterna

Varje individ är unik. Dessa uppgifter är förslag på hur man kan börja närma sig särskilt begåvade elever och deras behov. Det är inte säkert att en specifik uppgift passar just din elev, men de kan fungera som en inkörsport till att börja arbeta på ett sätt som kan hjälpa till att utveckla/utmana eleven. Om du dessutom närmar dig eleven prestigelöst och ödmjukt med en vilja att hitta en bra fungerande lösning för just din elev så är sannolikheten ännu större att det ska bli bra. Min förhoppning med uppgifterna är att du ska ha något att börja med för att sedan själv kunna utveckla fler och liknande uppgifter när väl hjärnan är uppmjukad och satt i rätt tankebanor.

Uppgifterna kan i många fall användas av alla elever inte bara särskilt begåvade elever, men de är tänkta som fördjupning för särskilt begåvade elever. Tänk alltid på att dessa elever precis som alla andra elever behöver stöd och hjälp för att verkligen komma vidare. De klarar sig inte själv och om de släpps med en uppgift, så kommer de inte nå så långt som de skulle kunna med rätt coachning. Coachning är just vad det sägs, var inte rädd om ni tycker att ni inte behärskar ett område, hjälp då istället eleven att kontakta rätt personer för att komma vidare, kollegor på gymnasiet, en forskare på en högskola eller elever på universitet. Ni kan självklart alltid kontakta mig också.

Det viktigaste när du vill utveckla en särskilt begåvad elev är dock att du visar att du är intresserad och respekterar eleven för vad den är. Detta har framgått i de intervjuer jag har gjort med föräldrar och elever och stämmer bra med det som står skrivit i artiklar och på hemsidor. Det är mindre viktigt att du har en perfekt uppgift från början än att du visar att du bryr dig och vill väl. Visa med handling att du förstår att deras hjärna arbetar på högvarv och att du vill att de ska få möjlighet att lära sig saker också i skolan, inte bara hemma på fritiden. Hjärnforskaren Martin Ingvar skriver att särskilt för de barn som ligger långt före eller långt efter de andra behövs den goda läraren. Man menar att för dem är det extra viktigt att känna att det som pågår i klassrummet är relevant för dem och att för att få det att kännas relevant är det extra viktigt att läraren har byggt upp ett socialt kapital med sina elever där läraren är klassrummets pedagogiska ledare. Han skriver också att en förståelse och för-förståelse blir en väldigt viktig grund för en effektiv inlärning. Detta innebär att det aldrig går att ta en uppgift rätt av och sätta den i händerna på en elev och förvänta sig att eleven kommer långt med uppgiften. Du som pedagog måste gå igenom och motivera uppgiften samt se till att eleven har den tillräckliga förförståelsen för att kunna ta sig an uppgiften och utveckla den. Du behöver kanske ha genomgångar, diskussioner mm, allt det där som du gör för de andra eleverna, även för den särskilt begåvade, men kanske på en annan nivå. Diskussionen om vad uppgiften ska leda till och varför den ska göras, går dock att ta med elever som ligger på helt olika nivåer.

När du väl kommit igång och har fått till ett fungerande samarbete med din särskilt begåvade elev, använd hen i utvecklingen av uppgifterna. Hen har alldeles säkert synpunkter och förslag på hur uppgiften kan fördjupas och utvecklas. Glöm dock inte att du ska fungera som en coach och stötta eleven i dennes idéer, det är du som är läraren. Lägg aldrig över ansvaret helt på eleven eller släpp hen helt fri. Det kommer bara resultera i att hen inte når så långt som hen skulle kunna. Var inte heller orolig för att du inte ska kunna hjälpa eleven när (och kom ihåg att det är när och oftast inte om) hen kommer in på områden som du inte behärskar. Jämför dig med en idrottstränare som ser vad som behöver utvecklas, men som inte är den som själv ska sätta världsrekord. Här kommer återigen prestigelösheten in. Att försöka mörka och låtsas som om du kan saker du inte kan kommer otvivelaktigt att upptäckas och genomskådas, samt sätta dig i en sämre dager. Om du istället medger att du inte kan allt, men att du kan hjälpa eleven att nå längre så uppfattas det på ett mer positivt sätt.

Stöttning i arbetet

Med en hjärna som går på högvarv hela tiden är risken att en särskilt begåvad elev tröttnar på ett projekt halvvägs igenom. De kan ju redan ämnet och är färdig. I dessa fall är det viktigt att du ställer krav, släpp dem inte och tillåt inte att projektet lämnas halvfärdigt, stötta dem och framförallt ge dem tillräckligt tydliga ramar så de kan avgränsa sig. En hel del särskilt begåvade elever ha prestationsångest. För dessa elever är det extra viktigt att veta exakt vad som krävs för varje betyg och de kan även behöva hjälpa med tidsavgränsningar. risken är annars stor att inledningen tar 2 veckor att göra och når A+++++ nivå,men sedan tröttnar eleven och når aldrig högre än E eller blir inte färdiga. För dessa elever kan du ge ramar såsom inledningen ska ta 1 timme att skriva, hypotes xx och så vidare. De, liksom många andra elever, behöver också tydliga exempel på vad ett A innebär. De har annars lätt att tro att en vetenskaplig artikel skriven av Nobelpristagaren är A, medan allt annat är F. De har svårt att sätta i våra ögon rimliga mål och risken är stor att det endast slutar i ingenting.